Hejsan. Har överlevt helgen och nu tillbaka till verkligheten.. Förra helgen blev de PDOL och sen bar de av till Norge. Där var det riktigt härligt, skönt att göra något annat och se annat än Jokkmokk! Vill tillbaka.. Och mina planer blev som planerat, nästan iaf... Sen åkte jag buss typ hela tisdagen hem till Jmk igen, hann bara komma hem o slänga in väskan och sen ta moppen till jobbet. Jobbade tis-ons. På onsdag kväll fixade Susanne mina naglar och senare på kvällen kom Jasmin och sov över hos mig. Hon ringer o ringer och frågar om jag är vid lägenhten snart då hon stod utanför och väntade då jag inte var hemma när hon kom, men jag kunde inte släppa de, jag var i en annan värd, mina förhoppningar, min längtan, ALLT föll i tusen bitar... Allt förändrades över en natt. Jag kände de på mig, de kändes inge bra. Och till slut kunde jag längre inte hålla det inne, något börja rinna ner för mina kinder.. Tur du fanns där och höll min hand.
Så var inte peppad för LK, fick ångest.. Funderade på att stanna hemma i stället men skulle nog bara bli värre, så Jasmin fick mig till slut att åka till Luleå redan på torsdagen. Vi åkte buss till Vlm och sen bil med Amanda till lule. När vi kom fram gick vi på stan en snabbis och sen till Miriam o hämta lite grejer o sen till Frida på förfest. Torsdagen var sådär, rätt kul, på fredagen blev de för mkt, fyfan.. Aldrig mått så dåligt! Men nångång måste ju bli första gången. Lördagen var de rätt segt o komma igång men till slut gick de och jag hade jätteroligt! :) Lätt den bästa kvällen och jag hade hur kul som helst. Träffade också en massa trevligt folk som gjorde mig ännu mera glad :) Fick även prata med dig, de kände skönt men vill som inte förstå...
Kom hem igår kväll, Jag o Jasmin åkte hem med Jokke och Elina, vi stannade i boden o åt på blåängeln och sen bar de av till Jmk. Kändes lite tråkigt men ändå skönt att vara hemma igen.. Vill som inte tillbaka till verkligheten. Vilken natt..
Har jobbat idag, 10 timmar. De gick bra och hyffsat fort faktiskt. Efter jobbet for jag på affärn och stor handla! Hade absolut ingenting där hemma, de var helt tomt. Inge schampo/ balsam, tandkräm, toapapper, mat, ja ingenting... Så de var väl behövligt! Tre fulla påsar med mat o annat viktigt och de var rätt tungt att gå hem med dem... Sen lagade jag ihop nå lätt och fick besök av Robert och Tommy. Dem skulle hämta nå grejer, och storebror visade en bil som han kanske skulle fara o titta på imorgon och den såg jävligt fin ut! ;) Men känner mig fortfarande sugen på något, kanske poppar lite popcorn?
Ja inte så pepp på livet just nu. Allt känns tråkigt, grått, ensamt och tomt.. Är less. Vill inge mer, är inge roligt nå mer... :s Den första tiden var kul men inte i längden... Hojja vad jobbigt. Varför blev de såhär? Varför kan inte allt bara vara som förut? Eller vara så som jag vill att de ska vara? Inget är som de ska, åt helvete.. Jag förstår att du är rädd, hade jag också varit om jag var du.. Har som aldrig varit det, men saker o ting förändras, jag börjar också bli rädd... Tror jag aldrig kommer känna såhär igen, inte på så kort tid.. Men de är väl bara att blunda, hålla minen, glömma allt och trampa vidare. Är de meningen så löser det sig förr eller senare hoppas jag, tiden får ge mig svaret. Lång tid.... Denna väntan.
Har lyssnat på en och samma låt flera flera flera gånger nu, den är sjukt bra men börjar bli less på den... Enrique Iglesias- Hero. En annan låt som också är bra får mig att känna mig helt tom, allt försvinner som, finner inga ord, ingenting... Bara känslorna som spökar inom mig, ögonen blir tårfyllda och jag påminns om allt, minnen. Du vet vilken låt. Lyssnade på den hela gårdagen.. Vet ingenting längre, bara att hoppet finns kvar.
Har lust att hitta på något ikväll men klockan bara tickar iväg så snart dax att sova så man orkar jobba. Sista jobbarveckan nu och sen är jag ledig!! Fan vad jag längtar. Sticker nog till Sundsvall en sväng och följer med Jasmin o hennes familj till Norge för att hälsa på deras släkt med mera. Vill bort från Jokkmokk, från allt. Bara tänka på annat, det behövs... Orkar inge mer.
Vi måste styra ihop en myskväll snart framöver tjejen, hade varit skönt.
Måste släppa taget, men inte hoppet, visst?
Förflyttar mig till tv:n nu, hoppas det finns något att se på..
So confused and lonely.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar